Östra Vätterbranterna – småskaligt och storslaget

Det är mörk novembereftermiddag. LördagI Örserums IK:s sporthall, någon mil öster om Gränna, samlas ett 70-tal personer: Refugee Story, en dansföreställning gjord av Ödeshögs kulturskola tillsammans med flyktingar på asylboendet Vida Vättern på gränsen mellan Småland och Östergötland. Arrangör är Biosfärföreningen Östra Vätterbranterna tillsammans med Ödeshögs och Jönköpings kommuner. Men initiativet till att visa föreställningen togs av en av biosfärföreningens enskilda medlemmar. Planer finns att också Örserum skall rymma asylsökande.

Östra Vätterbranterna utsågs av FN-organet Unescos till biosfärområde sommaren 2012. Ett långt arbete där man gått från konfliktfylld stämning mellan naturvård och produktionsintressen till förtroendefullt samarbete för hållbar utveckling låg bakom utnämningen.

Området – som naturgeografiskt sträcker sig från Tenhult i söder till Omberg i norr – är ett dramatiskt landskap med stora natur- och kulturvärden: Bördiga kulturbygder, otillgängliga bergsbranter, småbrutet jordbrukslandskap. Men också två städer (Gränna och Huskvarna), en rad mindre samhällen och ett miljonprogramsområde. Stora och små företag samt ett rikt föreningsliv, präglat inte minst av småländsk frikyrklighet, därtill. Formellt omfattar biosfärområdet (hittills) Jönköpings kommuns östra delar samt en socken i Tranås kommun.

Arbete med flyktingar är en av många uppgifter biosfärföreningen tagit sig an. Andra områden handlar om det levande landskapet, energi och klimat, turism och fritid samt mat och dryck – planer finns att göra Östra Vätterbranterna till en gastronomisk region. En särskild biosfärakademi som bland annat utbildar biosfärambassadörer har startats.

I föreningens styrelse sitt både enskilda medlemmar och representanter för grundarorganisationerna: Gränna skogsgrupp, Jönköpings kommun, Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Södra skogsägarna och Världsnaturfonden.

Det är få som i dag skulle ifrågasätta den påverkan människan haft och fortsätter ha på världens ekosystem. Lika självklart är att miljöutmaningarna har många dimensioner och kräver både globala och lokala svar.

Unescos biosfärprogram bildades i just det syftet, hur man kan skapa lokala lösningar på globala utmaningar. I dag består nätverket av 651 områden i 120 länder, varav fem i Sverige. I Sverige finns dessutom två områden som har inlett en kandidatur med siktet att bli ett fulländat biosfärområde inom de närmsta åren.

Att vara ett biosfärområde kan vara ett sätt att marknadsföra sig på. I andra delar av världen betraktas biosfärområden som mycket attraktiva, både att leva i och att besöka. Att bo i ett biosfärområde kan innebära möjligheter till utveckling av sin företagsamhet. Utöver samverkan, är statligt stöd en viktig förutsättning för det lokala arbetet med hållbar utveckling. Studier visar att de kronor som investeras inom biosfärområdena ger hög avkastning. Beslutsfattare och enskilda givare behöver agera efter den kunskapen.

För att möta de globala utmaningarna måste vi börja underifrån, skala upp projekt som fungerar och bygga vidare på goda lokala erfarenheter. Biosfärområdena är utmärkta platser att göra just det. Att skapa ett hållbart samhälle – både ekologisk, ekonomisk och socialt. Arbetet med nyanlända i Östra Vätterbranterna är exempel på detta.

Erik Lindfelt, ordförande, biosfärområde Östra Vätterbranterna

Johanna MacTaggart, nationell koordinator för Unescos Biosfärprogram i Sverige och ordförande i Biosfärrådet

Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet