Lär känna biosfären

På den här hemsidan används en del krångliga ord, som biosfär, biosfärområde, ekologi och hållbarhet. Ett har de gemensamt. De handlar om livet! Och livet handlar inte bara om överlevnad, utan också om mening och skönhet. Eller hur tänker du?

Steg ett är att ha ett hum. Sedan kan man alltid gå vidare, och djupare. Det är en spännande och meningsfull läroresa. Att vi alla är en del av biosfären är ett faktum, men vad det innebär det egentligen, för dig?

Knappt hälften av de som bor inom Biosfärområde Östra Vätterbranterna är medvetna om att de gör det. Än färre kan förklara vad ett biosfärområde är. Så kan vi ju inte ha det! Nedan försöker vi reda ut detta begrepp – och flera viktiga samhörande. Det är både lätt och svårt. Orden har en relativt enkel och tydlig sida. Men de har också en komplex, samt en något besvärande tänjbar sida.

Nästan ingen politiker eller företagsledare med självaktning säger exempelvis att de struntar i ”miljön”, ”hållbarhet” eller ”klimatförändringar”. Men vad betyder att bry sig? Kanske inte detsamma som naturvetaren, eller miljöaktivisten, avser. Ty: De kan ju inte bry sig om dessa sidor av tillvaron, samtidigt som de struntar i ekonomin. I slutänden är det oftast ekonomin som bestämmer.

Orden vidrör också var och ens liv på ett personligt sätt. Hur du och jag lever, hur stora fotavtryck vi sätter på planeten, spelar roll. Många människor tycker att de är duktiga, och de är de! Fast de är kanske inte fullt medvetna om att deras avtryck ändå ligger långt över gränsen för det hållbara, för det som planeten tål.

Vad att göra? ”Vi är alla en del av biosfären!”, kan uppfattas som en slogan, men det är också en sanning. Att bo i ett biosfärområde kan ge en möjlighet att överväga vad det innebär. Vad ska vi egentligen med ”naturen” till? Att vi måste sätta stopp för de klimatförändringar som människan bidrar till, det har de flesta accepterat. Men hur är det med ”biologisk mångfald”? Har vi någon nytta av den, utöver den mångfald som krävs för människans överlevnad?

Vad ska vi med livet till?

Ordförklaringar

Vad är ”biosfären”?

Enkelt uttryckt är biosfären allt det som lever, och allt det som livet är beroende: solens strålar, syret i luften, mineraler och näring i jorden, vattnet i haven och det sötvatten som cirkulerar genom berggrund, bäckar, åar, floder, sjöar och som faller ned som regn.

Allt som lever är släkt med varandra. Vi har ett och samma ursprung, en urcell, som levde för cirka 3,6 miljarder år sedan. Dess gener återfinns hos allt nutida biologiskt liv. Allt som lever ingår i en sammanlänkad näringskedja och är ömsesidigt beroende av varandra. Och vissa värden, som syrehalt, näringshalt, temperatur och vattenmängd, måste hållas inom vissa gränser. Inte för lite, inte för mycket. Och vissa ämnen är gift.

Vad är ett ”biosfärområde?”

På 1970-talet startade FN-organet UNESCO sitt biosfärprogram, ”Man and the Biosphere”. Syftet var att utse unika platser på jorden som kunde stå som modellområden för en harmonisk samlevnad mellan människan och den övriga biosfären. Dessa modellområden, biosfärområden, ska vara dynamiska platser där det sker en ekologiskt och socialt hållbar utveckling. 2012 utsågs Vätterbranterna biosfärområde. Utnämnandet var kulmen på en lång process som startade på 1990-talet.

Vad är ”ekologi” och ”ekologisk”?

Ekologi är kort och gott vetenskapen där man studerar samspelet mellan levande organismer och miljön. Man kan ta hela biosfären i beaktande, men oftare enskilda individer, grupper av individer inom ett visst område, en särskild omgivning där vissa djur- och växtsamhällen hör hemma, eller ett ett ekosystem. Biologisk anpassning och biologisk mångfald hör till ekologin. Ekologisk är ett mer värdeladdat begrepp. Det kan vara en stämpel man sätter på mat som producerats enligt vissa bestämda regler eller på fabrikstillverkade produkter där man bara använt ”miljövänliga” ämnen.

Vad är ”hållbar” ”utveckling”?

Vi använder ofta dessa ord som ett uttryck, när vi exempelvis säger att ett biosfärområde ska vara en modell för hållbar utveckling. Vi avser då en utveckling som är hållbar ur miljömässig/ekologisk och social synvinkel, och med utveckling menar man oftast en ekonomisk sådan. Vi kräver en sådan, den får bara inte vara för hänsynslös.

Men egentligen är det ju två ord. Man kan fråga sig vad man menar med hållbar, hållbar för vem, för vilka och för hur länge? Oftast utgår vi bara från ett mänskligt perspektiv. Men gör vi ens det? Är utvecklingen hållbar för dig? Orkar du? Och måste det ske en ekonomisk utveckling? Vem bestämmer det? Kan utvecklingen också vara kulturell, eller personlig. Stora svåra frågor. Men de är värda att reflektera över. De handlar om ditt liv.

Vad är ett ”Agenda 2030”?

När man talar om hållbar utveckling, och arbete inom biosfärområden, stöter man förr eller senare på Agenda 2030. Agenda 2030 är FN:s mycket ambitiösa 17 mål för hållbar utveckling på globala nivå. Arbetet inom biosfärområden kan sägas vara den lokala implementeringen av dessa mål. Kanske inte alla, på en gång, utan just de som är mest aktuella och brännande för det område man bor i. Det globala finns alltid i det lokala.

Vad är ”klimatförändringar”?

Klimat är inte detsamma som väder. Vädret ändras från stund till stund, och är en ögonblicksbild av förhållanden som temperatur, vind, fuktighet, moln, nederbörd. Klimat är en genomsnittlig beskrivning av dessa förhållanden, inom en viss rymd och tid. När det kommer till klimat sett över tid finns det naturliga variationer. Tittar man över mycket långa perioder kan man se att det förekommit omväxlande varma perioder och nedisningar. De senaste 10 000 åren har klimatet varit relativt stabilt. Vad som händer nu är en snabb uppvärmning av det globala klimatet, med katastrofala följder som resultat, och man vet att just den klimatförändringen till stor del beror på människans utsläpp av växthusgaser.

Hur stort ”ekologiskt fotavtryck” sätter du?

En majoritet av svenskar säger att de förändrat sitt beteende för att minska utsläpp, och att de är beredda att göra än mer. Det är bra. Men de faktiska siffrorna visar att konsumtionen i Sverige bara ökar år från år. Och om konsumtionen ökar måste också produktionen öka, tillika så transporten av all mat vi äter och alla prylar och klädesplagg. Allt får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter.

Världsnaturfonden har utvecklat en ”klimatkalkylator” som mäter hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som går åt för att ta fram allt som vi konsumerar samt att absorbera allt avfall som bildas. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas fyra planeter. Hur stort är ditt avtryck? Testet är inte till för att peka finger, utan för påvisa hur vi kan bidra till den omställning av konsumtion och produktion som krävs.

Vad ska vi med ”naturen” till?

De orörda sjumilaskogarna finns knappast mer, inte annat än i form av små avsatta fragment, naturreservat och nationalparker. I princip varje kvadratmeter mark ägs och brukas av någon. Så vad är det man älskar, när man säger sig älska ”naturen”? I praktiskt miljöarbete får man ofta vara mer realistisk än romantisk. Särskilt gäller det arbete inom ett biosfärområde, där människor som bor och verkar i trakten gemensamt ska hitta fungerande lösningar då meningar går i sär. Om man söker mening i samhörigheten med ”naturen”, måste man acceptera att människan är en del av den, och att hela samhället vill utnyttja naturens resurser. Och om man söker naturens skönhet måste man kunna se skönheten också i det av människan kultiverade landskapet.

Året då Vätterbranterna utsågs till Biosfärområde av UNESCO

Bli Biosfärhjälte

Stödj vårt utvecklingsarbete  i Vätterbranterna och bli medlem i Biosfärföreningen! Du behövs! Som medlem kan du också följa med på våra medlemsaktiviteter och delta i studiecirklar för att bli diplomerad Biosfärambassadör.