Ny damm i landskap

Ökad lövskogsandel succé för alla

Lövskogen har en stor mångfald av växter och djur, många fågelarter behöver stora arealer lövskog för att hitta föda och boplatser. Många arter av djur, insekter, växter och svampar bor på, i eller under lövträd, en del i skugga medan andra föredrar solbelysta träd som finns i beteshagar och skogsbryn. En varierad skog med ett större lövinslag blir också mindre sårbar för insekts- och svampangrepp, storm och bränder. Människor, både besökare och närboende, uppskattar även en lövrik skog att promenera i. 

Idag domineras skogsbruket i trakten av granproduktion vilket gjort att både lövträden och de arter som lever där minskar i antal. För att öka arealerna startade Biosfärområdet Östra Vätterbranterna år 2015 ”Lövsuccé för landskapet”  – ett projekt med syftet att inspirera skogsägare till att öka lövträdsandelen i skogarna. Detta i linje med föreningen Östra Vätterbranternas biosfärprogram som pekat ut lövskogsproduktion som en nyckelfaktor för att uppnå ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Projektets första del avslutades 2017 när ett område mellan sjöarna Bunn och Ören varit föremål för nära samarbete mellan alla biosfärföreningens organisationer. Länsstyrelsen var projektledare medan Världsnaturfonden WWF stod för huvuddelen av finansieringen, Södra bidrog med personal och ekonomiska medel, Skogsstyrelsen, LRF och Gränna Skogsgrupp bidrog med rådgivning och information.

Markägarna visade ett stort intresse, mer än tio fastigheter fick nya skogsbruksplaner och på en välbesökt skogsdag deltog omkring 100 markägare för att få information. Den viktigaste slutsatsen av arbetet är att det går att ställa om skogsbruket mot mer löv, intresset finns och åtgärden är både ekonomiskt, socialt och ekologiskt fördelaktig.

Arbetet med att öka lövskogsandelen fortsätter, nu under namnet “Lövsuccé 2.0” med LRF som huvudman och med inriktning på hela länet. Det är just så Biosfärområdet vill verka med Vätterbranterna som en arena för innovationer där exempel på hållbar utveckling praktiseras. Erfarenheterna härifrån kan sedan användas av omvärlden. Den långa historien av samverkan har varit en förutsättning för att detta ska fungera.

Enskilda träd viktigare än skog som helhet

I det gamla bondesamhället var de enskilda träden viktigare än skogen som helhet. Alla trädslag nyttjades för olika egenskaper och funktioner. Bärande träd och ädellövträd var viktigast.

Träden gav lövfoder, ved, hägnadsvirke, gagnvirke, bast, ek- och bokollon, nötter, äpplen, päron, plommon och körsbär, material till kolning, tjär- och pottaskebränning med mera. Björken var utmarkernas (skogens) typiska hamlingsträd. I inägorna (åkrar och ängar) var ask, alm och lind de vanligaste. Utöver löv producerade lindarna också bast som användes vid tillverkning av rep och flätarbeten. Lindblommornas rika nektarproduktionen bidrog dessutom till stora honungsskördar.