Unescos biosfärområden

 

Östra Vätterbranterna ingår i ett globalt nätverk bestående av cirka 670 biosfärområden i 120 länder världen över. I ett biosfärområde testas nya metoder och söks ny kunskap för att ge exempel på hur vi kan bevara ett naturområde samtidigt som människor hållbart ska kunna leva där. Ett biosfärområde ska tjäna som ett modellområde för hållbar utveckling och har tre huvudsakliga syften:

 

  • bidra till att bevara kulturell och biologisk mångfald.
  • främja ekonomisk utveckling och en samhällsutveckling som är ekologiskt och socialt hållbar.
  • stödja forskning, utbildning, kunskapsuppbyggnad och praktik.

 

Det är Unesco som utser biosfärområden efter nominering från medlemsländerna. Sveriges biosfärprogram utgörs av en programkommitté och ett biosfärråd.

 

De nordligaste biosfärområdena i Europa tillsammans med Ryssland och Kanada samverkar, förutom i det globala nätverket, också i en sammanslutning kallad NordMAB. NordMAB är ett delregionalt nätverk inom världsnätverket som syftar till att stärka samarbetet mellan biosfärområden som finns på jordens allra nordligaste områden.

 

Läs mer om

 

 

Ett biosfärområde formas efter lokala förutsättningar, just därför är varje biosfärområde unikt.
Lokal samverkan är grunden.

Biosfärområden i Sverige

Sveriges biosfärprogram utgörs av en programkommitté och ett biosfärråd. I Sverige finns utöver Östra Vätterbranterna, ytterligare fyra biosfärområden och två så kallade kandidatområden.

Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Östra Vätterbranterna är ett begrepp inom Natursvårdssverige och uppmärksammas också internationellt. Det står för en modell där markägare, myndigheter och ideell naturvård samarbetar konstruktivt för att kombinera bruk av jord och skog med bevarande av landskapets naturvärden. Det samarbetet har bland annat lett till att Östra Vätterbranterna utnämnts till ett UNESCO biosfärområde.

I

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike utnämndes som biosfärområde 2005. Området är tre gånger tre mil stort och sträcker sig över nästan hela Kristianstads kommun. Från skogen i norr, längs Helgeåns våtmarksområde och vidare ut i Hanöbukten. Området är artrikt, har ett välbevarat kulturlandskap med stora arealer inlandsstrandängar.
I

Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle

Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle som utsågs av Unesco 2010, har påbörjat ett långsiktigt arbete för hållbar utveckling i linje med Unescos riktlinjer för biosfärområden. Vänerskärgården med Kinnekulle har höga landskapsvärden ur både biologiskt, ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv. Inom området finns en nationalpark, ett större antal naturreservat, en mängd arter som är rödlistade eller hotade samt ett stort antal ekonomiskt betydelsefulla arter och grödor.
I

Biosfärområde Blekinge Arkipelag

Blekinge Arkipelag är det första biosfärområdet i Sverige med fokus på Östersjöfrågor. Området omfattar merparten av Blekinges skärgårds- och kustlandskap. Blekinge Arkipelag är 210 000 ha stort, varav 156 000 ha är vatten och 54 000 ha land. Blekinges kustlandskap är ett av Sverige mest tätbefolkade områden. Totalt bor ca 85 000 personer inom biosfärområdet, varav ca 4 000 på öar med eller utan fast landförbindelse. Blekinge Arkipelag utnämndes av Unesco 2011.
I

Biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälven

De mycket höga och unika naturvärdena vid Nedre Dalälven har skapats av älven samt mötet mellan nordligt och sydligt i svensk natur. Här går den naturliga norrlandsgränsen ”limes norrlandicus”. Hit upp når den mellaneuropeiska lövskogsregionen och här börjar Norrlands väldiga barrskog. De höga naturvärdena kan sammanfattas med att inget annat område i Skandinavien har en så stor artrikedom av ryggradsdjur (däggdjur, fåglar och fiskar).
I

Biosfärområdekandidat Voxnadalen

Ovanåkers kommun har under många år visat intresse för att bilda ett Biosfärområde. I december 2013 beslutade programkommittén för Biosfärprogrammet att utse området till biosfärkandidat.

I området där Voxnans vatten likt en pulsåder slingrar sig genom dalgången, finns de allra största och pampigaste Hälsingegårdarna. Gårdar som historiskt hade en mer mångfasetterad försörjning än idag, och där kombinationen av jord- och skogsbruk med tillhörande fäbodvallar utgjorde grunden. Landskapet har formats av tidigare och nuvarande markanvändning där all tillgänglig mark togs i anspråk i en ekonomi som länge byggde på självhushåll.

I

Biosfärområdeskandidat Vindelälven-Juhtatdahka

Den 1 augusti 2013 startade en ettårig förstudie som ska utreda möjligheterna för Vindelälvsdalen att bli ett biosfärområde enligt UNESCOs definition. I januari 2015 beslutade programkommittén för Biosfärprogrammet att utse området till biosfärkandidat. Vindelälven med källflöden mot norska gränsen i Ammarnäsfjällen och nära 500 km långa sträckning genom Västerbottens fjäll, skog, myr- och kustlandskap har genom tiderna utgjort en viktig farled och livsnerv i landskapet.